I söndags då jag skrev förra inlägget hade jag ingen aning om att jag några timmar senare skulle vara en häst till rikare. För äntligen så kom Rubys fölning igång och tjugo i tolv på natten föddes lilla bebisen. Det hela gick väldigt snabbt från första tecknet till att hon var ute. För det blev en hon och fläckig som far sin. Precis som jag önskade och hoppades! Visst är hon fin lilla snuttan!?
Hon visade sig vara ganska stor, eller iallafall ha väldigt långa ben och det tog ett tag innan hon lärt sig fått styr på dem. Det är inte konstigt att det är lite svårt att gå när man legat ihopklämt i mammas mage precis nyss. Det är konstigt att tänka egentligen att hon alls fick plats därinne bara några timmar tidigare…
Fölningen gick hur smidigt som helst och det är ju väldigt skönt men sen stötte vi på lite besvär. Det var nämligen så att fölet hade lite svårt att ta tutten. Eftersom det är superviktigt att föl får i sig den där första råmjölken måste man ha koll på dem så de kommer igång med diandet och det gjorde hon inte riktigt. Så vi fick passa hela natten och när hon inte kom igång tillräckligt snabbt fick vi hjälpa till och ge henne mjölken med flaska. Hela natten och hela dagen efter försökte vi få henne att få tag i tutten och suga men det var svårt.. Men vi gav oss inte, varken vi eller lilla hästen och till slut fick hon kläm på det. Jag blev väldigt lättad när det visade sig att hon börjat lära sig, för ett föl som man föder upp på flaska är ju inte helt optimalt. Jag tror det var svårt för henne för att hon var hög och inte riktigt fick till vinkeln med sina vingliga ben. Men allteftersom hon blev starkare i benen lärde hon sig balansera bättre för att träffa rätt vid mamma Ruby’s juver.
Den lilla är förstås sömnig ofta. Precis som jag efter att ha varit vaken 36 timmar i sträck för att hålla koll på att allt gick bra. Hon är så söt att man blir helt förbluffad och jag kan sitta och titta på henne hur länge som helst. Kanske därför så kände jag knappt att jag var trött när jag följde Ruby och fölets sida hela måndagen efter att ha vakat natten igenom i stallet.. Tröttheten kom nu efteråt istället..
När hon ligger och sover snuttar lite i luften med sin lilla mun och när hon vaknat går hon till mamma Ruby för en liten slurk mjölk till. Efter den blir hon pigg en liten stund och passar på att prova att springa och skutta lite på sina nya ben.. Ruby gnäggar på henne och försöker hålla styr på henne och sen vips blir hon sömnig igen så ögonlocken går igen och hon med mycket möda viker ihop de långa benen och lägger sig i det mjuka gräset. Det är ett riktigt skådespel att se.. Åh, vilken glädje det är i att ha hästar!
/When I wrote the last blogpost on sunday I didn’t know that I a few hours later would be a horse richer. Because on the night to monday Ruby started to get contractions and 20 minutes to twelve the foal was born. She’s so beautiful and looks just like her father.. Everything went very well but she did show signs of having trouble drinking from her mother. Since that first milk is so important we where forced to bottle-feed her the first hours until she could get the hang of it drinking directly from Ruby. I think it was since she is quite tall with long wobbly legs that made her having trouble with the correct angle to get the teat in her mouth in a proper way.. We didn’t leave her side for the first 24 hours to make sure that everything was fine so I’m a bit tired at the moment. Tired but very very happy. And very thankful that she’s eating normally now so I don’t have to bottle-feed her.. Oh, the joy of having horses!/
